KBT Depressionbehandling

Vad är KBT?

 

KBT är en psykoterapeutisk metod som från början utformades särskilt för behandling av depressioner.

KBT står för kognitiv beteendeterapi och inkluderar både kognitiva och beteendeinriktade tekniker.

KBT är en psykoterapeutisk metod som utformades av amerikanen Aaron Beck omkring 1960. Information om Aaron Beck och KBT hittar ni här. 

KBT är en kort, välstrukturerad psykoterapeutisk metod som lägger fokus på problemlösning.

I regel innebär KBT-behandling 10 - 12 sessioner (ibland upp till 20 sessioner) med en session per vecka.

I början går det bra med två sessioner per vecka under en kortare period av tre eller fyra veckor. Efter cirka fyra veckor kan man fortsätta med en session per vecka, beroende på framstegen i behandlingen. Tempot med en session per veckan är för att patienten, eller klienten som hon eller han kallas i KBT, ska ha tid att tillämpa de kunskaperna som förvärvas i terapin genom hemuppgifter.

 

Den kognitiva modellen för depression

 

Enligt Becks traditionella kognitiva modell har den drabbade individen ett problematiskt tankesätt. Med detta menas att individen kontinuerlig har negativa tankar om sig själv och om de egna livsupplevelserna.

Negativiteten omfattar nutiden men också dåtiden. De gamla och de nuvarande erfarenheterna ses som negativa, hopplösa och meningslösa. Negativiteten expanderar också över framtiden. Individens syn på framtiden är mörk, osäker och pessimistisk.

Den drabbade individen ignorerar sina positiva sidor och allt som han/hon har lyckats med i livet. Individens hela fokus är på misslyckanden som tillskrivs stor betydelse.

KBT som psykoterapeutisk metod inriktar sig på att identifiera individens negativa tankar och känslor och deras konsekvenser i form av beteende. Det är inte bara negativa tankar och känslor som dominerar ett depressivt tillstånd. Det tillkommer också somatiska symtom som hjärtklappning, ont i bröstet, andfåddhet och andra fysiska symtom på depression.

Nästa steg är att analysera tankar och känslor, deras intensitet och trovärdighet. KBT letar efter belägg för de negativa tankarna. Om den drabbade individen tror på sina tankar, vad finns det för bevis att de är sanna?

Om individen inte hittar bevis för sina negativa tankar eller om bevisen är svaga, minskar individens tilltro till dessa tankar.

I slutfasen får den drabbade individen hjälp att ersätta de negativa tankarna (som saknar bevis) med andra tankar som är mer adekvata i förhållande till verkligheten och som leder till ett förbättrat känsloläge.

Det är viktigt att förstå att de nya tankar som ersätter de misstolkande tankar är resultat av en bevisanalys.

Psykoterapeuten eller terapeuten fungerar som en guide. Den drabbade individen lär sig i psykoterapi att ifrågasätta sina negativa tankar, leta efter bevis som stödjer dem och att ersätta sådana som inte är övertygande bevisade.

Exempel: ”Jag är icke värd något” eller ”Jag har inte lyckats med något i livet” eller ”Ingen tycker om mig, ingen vill ha med mig att göra”.

Dessa tankar är dysfunktionella tankar som tenderar att återkomma vid en depression. De är negativa, omfattande och får individens tilltro. De uppfattas som sanna av den drabbade individen.

De negativa tankarna genererar ett nedsatt känslotillstånd präglat av nedstämdhet, pessimism, skuldkänslor, hopplöshet, meningslöshet, självnedvärdering.

Dessa negativa känslor fungerar som underhåll för de negativa tankarna som hela tiden genereras på nytt. De negativa känslorna leder till inadekvata beteenden som isolering och inaktivitet eftersom han/hon tänker ”Oavsett vad jag gör så blir det aldrig bra!”.

Individen får somatiska symtom som huvudvärk eller hjärtklappning.

Du som läser detta kan, utan att vara specialist, lägga märke till att dessa tankar inte är nyanserade. Dessa tankarär svarta eller vita.

För att förstå vad negativa automatiska tankar är läs mer om kognitiva förvrängningar här.

En deprimerad person konfronteras dagligen med olika situationer. Det är inte alltid situationen i sig leder till negativa känslor. Det vill säga att det är inte alltid fakta som leder till negativa känslor. Det kan vara tankarna som leder till obehagliga känslor.

Exempel 1
Situation: Jag ska gå på fest. Tanke: Ingen tycker om mig. Känsla: nedstämd

Exempel 2

Situation: Jag ska gå på fest. Tanke: Jag kommer dansa hela natten. Känsla: glädje

En och samma situation kan leda till olika känslor hos olika individer, beroende på tankarna och hur de tolkar situationen.

En och samma situation (exempelvis en fest) kan vara en anledning till glädje och tillfredsställelse för en person (som tänker positivt om situationen) och en anledning till ångest för en annan person (som tänker negativ: jag duger inte på en sådan fest, alla kommer att skratta åt mig).

En deprimerad person tolkar selektivt signalerna i en situation och de automatiska negativa tankarna aktiveras (om en person på fest skrattar då skrattar han/hon åt mig). Dessa automatiska tankar leder till negativa känslor som nedstämdhet och nedvärdering som i sin tur leder till ett beteende (isolering, passivitet) som betecknas som undvikande beteende.

Dessa undvikande beteenden är underhållande faktorer för de negativa tankarna, eftersom individen genom att isolera sig inte har chans att pröva om det som han/hon tänker är sant eller inte.

I KBT behandlas de dysfunktionella negativa tankarna som hypoteser i i stället för fakta och deras trovärdighet ifrågasätts.


En kognitiv psykoterapeut/terapeut är en psykolog eller en annan person med högre utbildning som har genomgått en specialistutbildning i kognitiv psykoterapi och har genomgått en egen terapi.


Mer information på engelska om KBT (kognitiv beteendepsykoterapi) hittar ni här.


Metoden KBT har anpassats till den explosiva internetutveckligen som finns och erbjuds som KBT online. Metoden är i sig detsamma och kontakten med terapeuten kan vara i realtid (videochat, telefon) eller genom emejl. Enligt forskning är KBT online lika effektivt som den klassiska metoden.

 

 

 

Image courtesy of Ambro at FreeDigitalPhotos.net